Sizwe Banzi est mort i regi av Peter Brook

Athol Fugards, John Kanis och Winston Ntshonas pjäs Sizwe Banzi est mort (Sizwe Banzi is dead, som i denna uppsättning spelas på franska) påminner i form, budskap och tillblivelse om samma trios The Island, som gästade Stockholm i originaluppsättning för några år sedan. Framimproviserad, folkligt förankrad teater om livet under Apartheid i Sydafrika, sett ur – och skapat för – den samtida svarta publikens perspektiv.
   Den vid det här laget 81-årige, legendariske regissören Peter Brook gör ingen besviken. Han behandlar textmaterialet med just den stora respekt för ögonblickets konst som gjort honom världsberömd. Pitcho Womba Konga och Habib Dembélé är med sitt direkta och rappa spel fullgoda arvtagare till John Kanis och Winston Ntshonas rollfigurer och jag kan bara förmoda att denna iscensättning landar bra nära uruppförandets i Sydafrika 1973.
   Med de enklaste medel: en hatt, en extra skjorta, några kartongbitar, en klädställning på hjul och ett replikskifte som vid några tillfällen tycks ha smitit från Walt Disney’s magiska ljudarkiv, samt inte minst med en genuin sparka-uppåt-humor innanför västen, dimper de ner med stor teater på Stadsteaterns lilla Skärholmenscen. Aktörernas kraftfulla närvaro övertygar den svenska finkulturpubliken om den höga angelägenhetsgraden i den unge, arbetslöse Sizwe Banzis berättelse. En man som bokstavligen går över lik – närmare bestämt byter identitet med ett lik – för att få ett jobb och ett bättre liv. Missa inte!