Några veckor efter 100-årsminnet av Gustaf Frödings dödsdag har Riksteatern premiär på en pjäs om skaldens sista dagar i livet. Det är en biografisk skildring, som förutom deklamation av de mest kända dikterna också innehåller barndoms- och andra minnen.
Journalen från hospitalet i Uppsala, där patientens kropp beskrivs som ”grå”, återges exempelvis. Moderns frånvändhet är ett annat smärtsamt minne.
Fröding vårdas i villan på Djurgården – som enligt scenografin ligger mitt i den värmländska storskogen – av sina självuppoffrande skyddsänglar, sjuksystern Signe Trotzig och hushållerskan Lotten Johnsson.
Sven Wollters gestalt har inte mycket av den förklarade men trötta demoni som lyser om Rickard Berghs berömda porträtt. Tavlan kommer fram i pjäsen, och Fröding får tillfälle att utgjuta sig över dess bristande kvalitet: ”en skäggig dåre i nattsärk”.
Ibland recenserar han också sina egna dikter: En ghasel är till exempel ”lite dyster”. Han grumsar och gruffar, gör sexuella inviter, lider av abstinensens desperation, faller i deliriska vanföreställningar – till och med i delirierna rimmar han.
På alkoholisters vis försöker han hela tiden vigga, eller smyga sig till, en sup. Fotografiet där Fröding poserar naken med Verner von Heidenstam får ge förebild till kroppsposen, med kulmagen och könet framskjutna. Heidenstams brutala svek efter osedlighetsåtalet mot En morgondröm är ännu ett upprivande minne.
Pjäsen blir lite väl ofta en förevändning för att få deklamera dikter. Vissa av dem läses i dialogform tillsammans med den beundrande syster Signe. Sven Wollter gör ett naturalistiskt hästarbete, både bergtrollet och gråberget, för att återge den försupne och syfilitiske skalden. Så naturalistiskt att man ibland, i de rosslande hostattackerna, börjar frukta för skådespelarens egen hälsa.
Men i läsningen av dikten Vackert väder låter Wollter bli att med sin enorma virtuositet spela Fröding. I det ögonblicket, sittande på sängkanten, inte stående framme vid rampen med stora gester, representerar han diktarens ensamhetssmärta. Som därmed också blir möjlig att identifiera sig med.
Loading ...
