Under våren gick debattens vågor höga om kvaliteten på dansutbildningarna, i synnerhet den klassiska utbildningen på Riddarfjärdsskolan. Och nu har sanningens ögonblick kommit och passerat. Fick kritikerna rätt, är dansens framtid hotad?
Mitt starkaste intryck efter mitt elevföreställningsmaraton på Stockholms dansskolor – fem föreställningar på tio dagar – är att föreställningarnas kvalitet förbättrats avsevärt. Sånär som på några undantag hade de högt tempo och kändes genomarbetade och genomtänkta. Något som jag verkligen uppskattade var att de tjugo avgångseleverna presenterades för publiken i inledningen av Breaking boundaries av och med Kungliga Balettskolan, modern och klassisk linje, och Balettakademien på Dansens Hus.
Däremot är det inte helt lätt att sia om den svenska dansens framtid utifrån Blandprogram – Kungliga Balettskolan, Obsessive dance disorder – Balettakademien, Breaking boundaries – Balettakademien och Kungliga Balettskolan, 2 parts – dansarutbildningen, Danshögskolan och 3rd time lucky – nycirkusutbildningen, Danshögskolan. Men bland de entusiastiska eleverna som verkligen gav allt (och litet till) lade jag som vanligt märke till lovande talanger – som det ska bli spännande att följa.
De nybakade professionella dansarna från de gymnasiala utbildningarna vid Kungliga Balettskolan och Balettakademien är ännu är mycket unga, både som dansare och som människor. De står inför den krävande utmaningen att snabbt lära sig hur yrkeslivet fungerar. Ett sätt att underlätta övergången vore ett ungdomskompani som skulle kunna fungera som en länk mellan utbildningen och verkligheten, det vill säga arbetsmarknaden med kompanier, koreografer, arrangörer och andra organisationer.
Syftet med Danshögskolans postgymnasiala utbildningar är inte endast att utbilda studenterna i yrket utan också att fördjupa deras kunskaper. Och i studentkoreografierna i 2 parts av och med årskurs två av Dansarutbildningen fanns försök till ett utforskande, till exempel i Alma Vuorinens minimalistiska solo i första delen av Mariagatan 2f, 3 tr. Detta ser jag som en frukt av de teoretiska studier som ingår i utbildningen.
Om nycirkusutbildningen haft en liknande effekt på sina avgångsstudenter går inte att säga eftersom de inte visade några egna verk utan medverkade i John-Paul Zaccarinis 3rd time lucky, som trots vissa ljuspunkter allt för mycket influerades av en tjatig grabbighet som ställde de kvinnliga artisterna åt sidan. Kanske är denna skillnad mellan utbildningarna en konsekvens av att nycirkusutbildningen är en mycket ung utbildning som ännu söker sin form.
LÄNKAR
Danshögskolan
Balettakademien
Svenska balettskolan