Skådespelarna byter ofta oller med varandra i Amorina -  ett lyckat grepp som utöver en queer tvist har fördelen att avgångseleverna från Teaterhögskolan i Luleå får visa sin bredd. På bild: Jenny Antoni, Joakim Saedén, Anna Aldén, Christian Sahlström, Josefin Larsson, Miriam Forsberg, Alexandra Pallfy, Jacob Nordquist, Daniel Söderlind. Liggande i förgrunden: Harry Friedländer Foto: Jonas Jörneberg
Recensioner [2013-03-25]

Skoningslös och snygg släktsaga

Amorina av Carl Jonas Love Almqvist
Scen: Turteatern
Ort: Kärrtorp, Stockholm
Regi: Nils Poletti, Carina Ehrenholm, Erik Holmström.
Medverkande: Anna Aldén, Jenny Antoni, Miriam Forsberg, Harry Friedländer, Josefin Larsson, Jacob Nordquist, Joakim Saedén, Christian Sahlström, Daniel Söderlind, Alexandra Pallfy.
Ljus och projektion: Markus Granqvist
Mask och peruk: Linda Sandberg
Ljudtekniker: Stefan Johansson
Kostym: Emilia Carlsson
Länk: Turteatern


RECENSION/TEATER. Triangeldrama, spökande förfäder och sexskämt. Det bjuds på såpopera i Sturm und Drang-stil när Turteatern huserar avgångselever från Teaterhögskolan i Luleå. Lisa Boda tjusas av energiskt skådespeleri i en intelligent tolkning av C.J.L. Almqvists Amorina.

”Tro inte att ni kan ändra ert öde. Tro inte att ni är fria.” Ciceronen spänner ögonen i den uppslupna premiärpubliken som kommit för att se vad en fusion av Turteaterns ledningstrojka, avgångsstudenterna från Luleå Teaterhögskola och den mångsidige skalden Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866) resulterat i.

Och det är en minst sagt bombastisk helaftonsföreställning. Nästan fyra timmar fartfylld… ja vad då? Amorina är passionsdrama, fars, action, tragedi, samhällskritik, naturromantik. Almqvist sparade inte på krutet i sitt eklektiska verk som gör mos av läran om viljans frihet.

Ty ingen skonas när den förbannelse som vilar över den Falkenburgska släkten ska infrias. I centrum står fyra arma satar: tvillingbröderna Wilhelm och Rudman, en god, en ond, och rivaler om den gladlynta skönheten Henrika/Amorina, vars svåra umbäranden så småningom leder henne in på predikantyrket. Sedan har vi Johannes, en ganska rar men predestinerat blodtörstig mördare. Här finns spår av C.J.L Almqvists mest progressiva stoff, att brottslingar skulle behandlas istället för att bestraffas och att kvinnor skulle få arbeta och enbart gifta sig av kärlek.

Men trots alla bedrövelser är de fyras kval inte särskilt plågsamma att följa, såväl de som det rika persongalleriet runtomkring dem tjänar mest som karikatyrer. Vilket förstärks av att ensemblen ofta byter roller med varandra, ett lyckat grepp som utöver en queer tvist har fördelen att avgångseleverna får visa sin bredd.

Och det är med smittsam spelglädje som dessa tio skådespelare presenterar sig. I Turteaterns Amorina är det möjligen de med mest fallenhet för komik som dragit det längsta strået, exempelvis Alexandra Pallfy och Harry Friedländer – för skämten är många, låga och riktigt roliga.

Inramningen, snygga projektioner av Markus Granqvist och Emelia Carlssons underfundiga kostymlösningar, bevisar återigen att frigrupper kan trolla med knäna.

Med det sagt är fyra timmar ändå i mastigaste laget. Några darlings hade mått bra av att möta mördaren Johannes för att få energin i salongen att matcha den på scenen ända till slutet.

Lisa Boda

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (14 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare