Nyheter [2000-08-18]

Skräckljudseffekter till onda dockor

Anna:You´re the doctor of life and death. Kill med daddy, like you killed mammy". Doktor Frankenstein: You´re not monster material. Dockteaterspelet Re:Frankenstein handlar om förlorad oskuld, kärlek som blir till hat, illusioner och monstret inom oss. Den ingick i den gångna veckans dockteaterfestival Non Stop Puppets som visades på Södra Teatern i Stockholm. Nummers musikskribent, Matti Bye, var där för att botanisera bland ljuden och fann bland annat Skräckljudseffekter, en vibrerande stämma och bländande operaarior.

Neville Tranter spelar rollen som den hunsade, han börjar föreställningen smygsupande med att tvätta forskarrummet hemma hos Frankenstein.
Scenrummet är kalt och helt öppet för insyn, endast en stålblank operationsbänk och en soptunna som scenografi och sedan de fantastiska dockorna upphängda i tunga kedjor. De skrämmande, uttrycksfulla dockorna som han mästerligt råder över.

Skräckljudseffekter
Hans show är makaber och obehaglig. Skräckljudseffekter markerar dörrar och vetenskapliga experiment, medvetet eller omedvetet på smärtsamt hög volym i diskanten.
Scenmusiken är framförallt Tranters röst som pendlar mellan kraftfull tordenstämma till barnsligt humoristisk och hjärtskärande skör viskning. Hans musikaliska känsla för rytm, pausering och dynamik i dialogerna bär dockornas liv. Han gör sig inte osynlig genom att buktala, hans dockgestaltningskonst handlar istället om att hela koncentrationen riktas på de spöklika dockorna. Dockornas scenutstrålning är helt enkelt fantastisk. Själv får han slava omkring dem, svettandes och osynlig.

Monsterduett
Dektektivdockan, överinspektör Cornermann, sjunger en jazzballad med live-ackompanjemang av åttitalssynt och trummaskin. Och själv sjunger Tranter förälskad en duett med den lilla monsterflickan, miss Anna Frankenstein. Goldbergvariationerna löper som en röd tråd genom föreställningen och har en kylig och distanserande effekt i den annars så mustiga berättelsen. Orginalmusiken används glest och som tydliga understrykningar av texten, som till exempel när namnet Frankenstein nämns för första gången då vi hör feta Hollywoodstråkar som en pastisch på filmmusik. Eller ett speldosetema till Frankensteins lilla dotter.

Purcell-final
Efter att vi har fått åka berg och dalbana mellan humor och allvar avslutar Tranter den hemska historien med att sjunga King Winthers Aria ur operan King Arthur av Purcell, ensam och stark efter att ha brutalt dödat sina älskade dockor. Tranter har återigen lyckats med konststycket att skrämma livet ur Stockholmspubliken.

Fakta
Ensemble: Stuffed Puppet Theatre, Holland.
Föreställning:RE:FRANKENSTEIN
Spelas:17,18,19 augusti på Södra Teatern i Stockholm.
Skådespelare,dockor och koncept: Neville Tranter.
Musik: Ferdinand Bakker och Kim Haworth.
Arrangemang,piano och keyboard: Reinmar Henschke.
Text och regi: Luk van Meerbeke.

Matti Bye

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare