Musik, filmer, ljud, ljus och rörelser vävs i Judiska Teaterns suggestiva iscensättning samman till en stämningsskapande helhet som förmår göra Nelly Sachs (1891–1970) liv och gärning lite mer gripbara.
Efter en kort introduktion får publiken ta plats på balkongen som löper runt utställningsrummet. Sittande ovanför själva utställningen har vi ett helt levnadsöde att blicka ut över från våra utsiktsplatser.
Greppet att visuellt gestalta Nelly Sachs poesi fungerar alldeles utmärkt, både som en introduktion och som ett komplement till Aris Fioretos rika och faktaspäckade utställning, som hade sin premiär på Judiska Museet i Berlin våren 2010.
Inledningsvis skär strålkastarnas ljuskäglor hotfullt genom luften. Journalfilmerna från Nazityskland, med hakkors, soldater och skildringar av bokbål, understryker det historiska sammanhanget.
Mitt i den täta stämning som skapats rusar en jagad Nelly Sachs i form av dansaren Fanny Kivimäki fram ur skuggorna, och tätt förbi, för att möta oss. Kivimäkis koreograferade rörelser interfolieras och samspelar sedan på ett associativt sätt med Sachs ord, de flesta skrivna i hennes lägenhet på Bergsundsstrand på Södermalm i Stockholm.
Skådespelarna Gunilla Röör och Philip Zandén lånar ut sina röster till Nelly Sachs dikter. ”O skorstenarna / På dödens sinnrikt uttänkta boningar / Då Israels kropp upplöst i rök / Drog genom luften – /”. Så starkt inleds till exempel en av dikterna i samlingen I dödens boningar, skriven efter krigsslutet och i skuggan av förintelsen.
Titeln Flykt och förvandling är hämtad från diktsamlingen Flucht und Verwandlung, 1959 (på svenska 1961). Trots allt är Nelly Sachs drivkraft att försöka leva vidare i ett nytt sammanhang, med nya vänner, bröder och systrar stark.
Från flykten från Berlin och det nazistiska Tyskland 1940 fram till det delade Nobelpriset i litteratur 1966 visar föreställningen Flykt och förvandling att språket var hennes allra viktigaste verktyg.