Snöpt och snöpligt, och snuvad på konfekten. Så kan livedebatten i den fina singelsalongen Bio Rio i Stockholm igår kväll mellan kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och socialdemokraternas talesperson i kulturfrågor, Leif Pagrotsky, sammanfattas.
Trots fullsatt och väntelista blev det just en snöpt och snöplig tillställning. Snöpt för att debatten var slut innan den kom igång. Snöpligt för att tre fjärdedelar av tiden ägnades bild- och formfrågor. Därmed blev publiken snuvad på konfekten – det vill säga blåst på en rejäl kulturdebatt. Så kändes det och så var publikreaktionerna efteråt.
Visst, det stod i programmet att representanter för både Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konstföreningar skulle medverka i debatten, men inte att bild- och formfrågorna skulle stå i centrum. Men det klargjorde debattens moderator inledningsvis, kulturchefen för Folkets Hus och Parker Gunno Sandahl – arrangör för debatten var Folkets Hus och Parker tillsammans med Våra Gårdar och Bygdegårdarna.
Snöpligt var det också att inte en enda publikfråga hanns med. Till och med valduellanterna Adelsohn–Pagrotsky föreföll förvånade över debattvinkel och upplägg när programbladet utlovade ”mingel och debatt om valets huvudfråga, kulturen”.
Någon tid till att vaska fram de kulturpolitiska skiljelinjerna mellan de två blocken fanns inte. Båda prisade – med lite variationer – Skapande skola och regionaliseringskofferten. Ett Nobelmuseum i Skeppsholmskyrkan var man däremot inte överens om.
– Där går er extramiljard till kulturen, konstaterade kulturministern och menade den extra miljard de Rödgröna lovat förstärka kulturbudgeten med ifall de vinner valet.
Leif Pagrotsky skakade på huvudet och visade att han inte höll med.
Scenkonsten däremot berördes inte med ett ord. Inte ens nämndes att Bio Rio, tack vare att den är utrustad med digitalprojektor, var och varannan vecka visar liveopera från Metropolitan i New York – för 290 kronor biljetten.
Jo, allra sist nämndes scenkonsten. Efter en timmes lam debatt skyndade kulturministern iväg till en teaterföreställning. Men innan hon försvann tog Leif Pagrotsky fram och sträckte över en vit handske.
– Jag vet att du är i Stockholm den 9 september, kanske kan vi ses på duell igen? föreslog han.
Kulturministern satte på sig handsken men lovade inget. Inget skarpt löfte alltså, men hon sa heller inte nej. Vad publiken ville gick inte att miste på: mer kultur, och mera debatt.