När Stockholms Operamathus överför sitt så kallade spaghettioperakoncept till barnpubliken och sätter tre år som undre åldersgräns måste man säga att de är modiga. Det är mycket som ska klaffa när man serverar opera enligt tallriksmodellen till en publik som har de bestämdaste åsikterna i världen.
Undertecknad vill inte vara fegare och tar med sig både femårig dotter och treårig son. Och konstaterar med en lättnadens suck att det blir en lyckad långlunch där lasagnen är lika barnvänligt kryddad som föreställningen.
Charlotta Huldt-Ramberg och Eva Marklund hälsar välkomna till Regina di Medicis (eller om det nu egentligen är operakonstens) 400-årskalas med ”Dryckesvisan” ur Giuseppe Verdis La Traviata, skålandes i apelsinläsk. En publikpappa kröns till kung med en gnistrande läcker kungakrona till Henry Purcells ”Sound the trumpet” och det dröjer inte länge innan barnen bjuds upp att dansa barockdans på scenen till Georg Friedrich Händels ”En sådan ljuvlig kärlek” ur Julius Caesar.
Scenografins backdrop är ett jättefoto från någon florentinsk hovsal och precis som i Reginas spaghettiföreställningar för vuxna blir det mycket spel ute i salongen. När sångerskorna kommer nära tycker dock mina barn, som är förstagångsbesökare på opera, att de sjunger för högt och håller för öronen, men till föreställningens försvar kan sägas att blicken definitivt är i barnhöjd och att lokalen funkar fint för rastlösa barnben som behöver ett ärevarv i pausen.
Det man kan sakna är en rödare tråd i föreställningen. Det inledande födelsedagskalaset slarvades lite grann bort för efter en glasspaus blev det galen matlagningsopera och kattduett med Gioacchino Rossini, vi fick rolig klapp och klirr-interaktion med koppar och glas till George Bizets ”Triangelvisan” ur Carmen, och innan det var dags att gå och lägga sig med John Blund och godnattsången ur Hans och Greta på scenen fick de som ville tjurrusa mot ett rött skynke under ”Toreadorarean”.
Som helhetskomposition betraktad fattas det alltså några pusselbitar men som prövapåopera är Mama Mia! fullt godkänd. Och naturligtvis ett väldigt lyxigt sätt att äta familjelunch på.
Loading ...
