Nummers reporter Marit Kapla träffade skådespelaren Pär Luttropp som både kläckt idén och är den som spelar Spindelmannen i föreställningen.
Det är säkert många som har läst serietidningen Spindelmannen utan att göra någon djupare psykologisk analys av honom. Vem är han egentligen?
– Spindelmannen heter Peter Parker. Som skolgrabb var han en tönt som blev mobbad. Sedan försökte han få flickor men lyckades aldrig utan flydde till vetenskapen. Det var just under ett vetenskapligt experiment som en olycka inträffade och han fick sina superkrafter.
Kan man jämföra honom med Stålmannen?
– Nej, han är inte lika präktig. Stålmannen skjuter med laserögon, kan flyga runt jorden och vinner över alla. Med honom undrar man lite: ”so what’s the problem?” Spindelmannen kan inte flyga och rätt ofta förlorar han mot sina motståndare och är tvungen att fly. Först tre dagar senare hittar han på något fiffigt och lurar skurken.
New York-bo
Varför ville du göra en pjäs om honom?
– Jag tycker det är roligt att han bor i New York och inte i någon fiktiv värld. Han är en superhjälte, men med enorma samvetskval. Sedan tycker jag det är spännande att plocka ut en figur som är en ungdomskulturföreteelse och berätta om honom på ett moget och vuxet sätt.
Vad menar du med moget och vuxet?
– Att Spindelmannen pratar om hur det känns att ta allting som sker. Hur det känns att vara jagad av Styltmannen, Gula trollet, Gamen och Elektrokobran och vara så nära döden. Att man tar det på allvar och ser med ett analytiskt öga på vad som händer med en människa som utsätts för sådana saker varje dag.
Magi med enkla medel
Är det en pojkdröm som går i uppfyllelse, att spela Spindelmannen?
– Nej, drömmen som går i uppfyllelse för mig är egentligen något annat. Jag är barnsligt förtjust i teater som skapar fiktion med små, enkla medel, där man som åskådare får fylla i glappen själv. Jag kan själv i dagar efteråt associera kring bilder som jag har fått i andra föreställningar.
Då jobbar ni med enkla medel i den här föreställningen?
– Ja, jag kommer till exempel att klättra på en skorsten och det kommer att vara uppenbart att jag har en klättersele på mej som är fäst i en lina. Men att ändå hävda att det är på riktigt, att tro på att det går att luras så, det tycker jag är underbart.
Vill hitta ny publik
Varför turnerar ni med Spindelmannen på rockfestivaler?
– En stor anledning är att föreställningen produceras i samarbete med Riksteatern/JAM. De har en önskan om att nå en ny publik och spela på platser där det normalt inte spelas teater. Och det görs det ju sällan på en festival. Det känns roligt. Men vi har även en DJ med oss som är mer naturligt en del av en festival.
Finns det något hos Spindelmannen/Peter Parker som du själv kan identifiera dig med?
– Ja, han pratar till exempel om sina kärleksförhållanden med Mary-Jane och Svarta Katten. Mary-Jane blev förälskad i Peter Parker medan Svarta Katten är förälskad i Spindelmannen. När han visar hela sig själv för Svarta Katten, klarar hon inte av att han är en helt vanlig kille. Det kan jag känna igen jättemycket i relationer och privatliv. Sådär: ”ja, vad fan, jag är väl mer än det som ni tror att jag är”.
Loading ...
