Vad handlar Bländverk om?
– Det är en obegriplig pjäs. Men spännande, därför att det är ett bra språk och bra repliker. Och ibland kan ju pjäser gå omkring med hemligheter – frågor som man kanske kan lösa, eller kanske inte, och där det är just det som är roligt.
Så vad syftar titeln på?
– Den var det jag som kom på! Pjäsen heter ju Augenlicht i original. Men ”Ögats ljus” eller ”Ögonljus” kändes som en svår titel. Så Bländverk heter den nu, för att det är något som flashar till och kanske inte finns. Finns det? Finns det inte? Är det bara en chimär? Kanske ett bländverk! Men sedan har jag fått reda på att den tyska titeln också syftar på en ögonsjukdom, till exempel om man har varit instängd i en mörk gruva och sedan inte tål ljus. Min rollfigur pratar faktiskt om en kiselgruva han har, men jag tror att han bara hittar på.
Vem är din rollfigur?
– En gubbe som är väldigt enstörig. Han har tagit med sig en kvinna till sin lägenhet. Man vet inte varför, men det finns något underförstått om att hon ska hjälpa honom förlösa hemligheter han bär på. Han är väldigt grym, en människohatare. Hans fru – som kanske finns eller kanske inte finns – har han spärrat in. I manuset är det egentligen en dotter men vi har Monica Stenbeck i rollen så det blev en fru i stället, som går i barndom i sin instängdhet. Det hela handlar om skam och något som har skett en gång i tiden. Du kanske inte blir klokare av det här. Men jag har själv inget problem med att spela hemligheter.
Gillar du Marius von Mayenburg?
– Jag har bara sett hans Det kalla barnet på Norrbottensteaterns elevskola, och det var jättebra. Och så samma pjäs på Dramaten, men jag tyckte nog att den unga uppsättningen var bäst.
I dina egna teaterprojekt väver du väl ofta in dig själv? Gör du det nu med, när du spelar i von Mayenburgs pjäs?
– Man utgår ju alltid från sig själv, och de här sidorna finns väl också hos mig. En instängd gubbe som vill bli befriad. Istället för en prinsessa. Fast den här gubben är faktiskt inte jag. Här har jag fått vara mer skådespelare. Och det är jättefint. Jag kom in i det här för att Rickard Günther ringde och frågade – och jag, i min ålder, behöver ju också utvecklas! Det är spännande att vara bara skådespelare. Jag förstår inte varför inte folk har bett mig om det mera.
Du har visst en pjäs på gång till Stockholms stadsteater?
– Jag skriver på en pjäs till 2009 som heter Selma och Ågust.
Som handlar om dem man tror?
– Ja. Fast det är nog lite hemligt. Jag håller på att forska om det där, men har lagt ner det just nu för att göra Bländverk. I min ålder ska man bara hålla på med en sak åt gången.
Hur trött är du på att bli utsatt för pannkaksvitsar?
– Ja, det har ju varit en del till och från under åren. Men nu är jag bara glad att jag har blivit ett begrepp. Jag har överlevt allt, och folk är nog ganska glada för att jag lever fortfarande. Jag är vilsnare än någonsin, det kan du hälsa svenska folket. Och ge dem en motfråga: är de inte vilsna de också, som samhället ser ut nu?
FAKTA
Bländverk av Marius von Mayenburg, med Staffan Westerberg, Anna Wallander och Monica Stenbeck i regi av Rickard Günther, har premiär den 6 mars på Teater Giljotin i Stockholm.
LÄNKAR
Teater Giljotin
Om Staffan Westerberg på Wikipedia
Om Marius von Mayenburg på Goethe-Instituts webbplats
Loading ...
