Strindberg Hiatta hunn å ja på Klara Soppteater

Det är Stockholms stadsteaters egen absurdist Lars Göran Persson som har observerat sambandet mellan de båda männen. Det är också han som har valt ut och bearbetat texter deras texter för att tillreda något som inte är alltför lättsmält till soppan. Till sin hjälp har han två bokstavligen tillbakalutade musiker (Hans Sjölander, Torbjörn Fall). De är mer än hemma i Hiatts bluesiga värld men ifrågasätter det strindbergska tungomålet och upprepar lakoniskt att kvinnor är från mars och män från februari.
   Lars Göran Persson som hybriden Strindberg/Hiatt har ett mimiskt drag i sin spelstil. Att han är en god sångare visade han redan i Pizzeria Gasolino. Här visar han att han inte är dum som gitarrist heller. I träffsäkra översättningar har han gjort Hiatts texter till sina och Strindbergs likaså. Den senare torde le i sin himmel åt den moderna tolkningen av hans kvinnorelaterade jeremiader i Kamraterna, Fadren, Fordringsägare, En dåres försvarstal med flera. Här blandas klassiska texter med modern rocklyrik och som kvinna blir man varse att män i alla tider tycks ha varit från mars. Bäst är kanske alltså som sker på Klara soppteater – att de tar hunden med sig (in i himlen). Roligt är det hur som helst!