Superb sutraMunkar från shaolintemplet i Songchanbergen i Kina dansar i Sidi Larbi Cherkaouis Sutra.
Recensioner [2009-09-02]

Superb sutra

Sutra av Sidi Larbi Cherkaoui
Scen: Norrlandsoperan
Ort: Västerbotten
Scenografi: Antony Gormley
Ljus: Adam Carrée
Kostym: Leila Ransley, Rebecca Goldstone
Medverkande: Ali Thabet och 17 shaolinmunkar
Regi och koreografi: Sidi Larbi Cherkaoui
Musiker: Szymon Brzóska, Alies Sluiter, Olga Wojciechowska, Laura Anstee, Coordt Linke
Länk: Norrlandsoperan


RECENSION/DANS.

När Sidi Larbi Cherkaouis Sutra gästspelar med tre föreställningar i Sverige är det dra-efter-andan-imponerande kroppsbehärskning, sinnrikt samspel mellan musik, scenografi och koreografi. Och komiskt.

Mildgrått scenrum med stor rymd. En västerländsk dansare och en ung shaolinmunk, bara en pojke, dansar intensivt teckenspråk med varandra. Koreografen Sidi Larbi Cherkaoui har i sin Sutra arbetat med sjutton munkar från shaolintemplet i Songchanbergen i Kina.


För mig blir den västerländske dansaren på scenen Cherkaouis alter ego och pojken den trevande upptäcktsresandens guide in i en värld av fysiskt dra-efter-andan-imponerande kroppsbehärskning med kampsporterna kung fu och tajiquan som kollektiva rörelsespråk.
   Ett kollektiv som exploderar i utfall av enorm energi för att stunden efter återgå till upphöjt lugn. Allt det – och dessutom komik.


Konstnären Antony Gormleys scenografi består av 21 trälådor – och en i metall – stora nog att rymma en shaolinmunk – eller en västerländsk dansare. De är geniala och, liksom den specialkomponerade och liveframförda musiken, en omistlig del av koreografin. Lådorna bygger rum, mönster, labyrinter, ger associationer till kistor, japanska lådhotell, importlårar, dominobrickor (som faller med munkar i), skyskrapor och vackrast av allt en lotusblomma som sakta slår ut.
   De motsvaras av mindre trälådor som hela tiden arrangeras om så att de följer de stora som pjäser på ett bräde. Kanske står de för västerlänningens behov av att systematisera munkarnas kunskaper men det finns också ett drag av styrning som förstärks när västerlänningen liksom fiskar upp en munk ur sin låda.


Perspektivet är väst tittar på öst, men maktbalansen är inte entydig och förskjuts under föreställningen till östs fördel. Men även om den tillfällige besökaren lyckas närma sig kollektivet kan han när som helst lämna det.
   Däri ryms också något centralt: den kinesiska viljan till långsam fulländning av traditionen kontra den västerländska scenkonstens sökande efter nya intryck och uttryck.


Shaolinmunkarna ägnar sig inte åt scenkonst, för dem är rörelserna religion, men fulländningen är lika viktig. Sutra ger en inblick i deras tradition men distansen dröjer kvar: munkarna förblir ett mystiskt och beundransvärt kollektiv i fjärran öst.


 


FAKTA
Ordet sutra (sanskrit för tråd, lärovers, lärotext) används i sanskritlitteraturen för att framlägga grundsatser för olika lärosystem. Även texterna i sin helhet kallas sutra, och varje ursprunglig sutratext räknas som auktoritativ. Inom buddhism och jainism är sutratexter de heliga lärotexterna. (Källa: NE)

Malin Palmqvist

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (0 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare