Av en händelse kom Svensk Scenkonst i början av november över kortfattad information på SPV:s webbplats som visade sig ha förödande konsekvenser för landets scenkonstinstitutioner.
Landets musik-, dans- och teaterinstitutioner faktureras nu nära 37 miljoner kronor på grund av ett tämligen okänt pensionsavtal. Till detta kommer löneskatt på 24,6 procent. För 57 institutioner i landet innebär det ett minus på 47 miljoner kronor.
Det grundläggande beslutet om detta pensionsavtal togs av Arbetsgivarverket och Offentliganställdas förhandlingsråd år 2006. Anledningen till att inbetalningen ska göras nu är, enligt Dagens Nyheter, att det är först nu som SPV räknat färdigt.
SPV:s generaldirektör Ann-Christin Nykvist säger till DN:
– Det har varit ett enormt arbete, det här är på individnivå.
Hon säger också att SPV har försökt informera branschen. Svensk Scenkonst håller inte med.
– Oförutsebara och höga pensionskostnader har länge varit ett stort problem för scenkonstinstitutionerna. Inte minst har bristande och otydlig information från SPV varit en fråga som diskuterats, säger Svensk Scenkonsts förbundsordförande Sture Carlsson i ett pressmeddelande.
Beslutet slår särskilt hårt mot scenkonstinstitutionerna eftersom det framför allt berör anställningar som varar kortare tid än 30 dagar, något som är mycket vanligt i branschen. I korthet innebär beslutet att en person som har varit anställd i en vecka ska få pension inbetald för hela den månaden. Avtalet som slöts 2006 gäller retroaktivt från 2003.
Göteborgsoperan förlorar mest, över 5 miljoner, och säger till SR:s Mitt i musiken att detta motsvarar två operaproduktioner. Estrad Norr i Jämtland, med betydligt mindre omsättning, drabbas också hårt med ett minus på 1,9 miljoner kronor.
– Det blir ett tungt år, vi har ju ett sparbeting också. Om inte detta hade kommit retroaktivt hade det inte varit så farligt, men nu är det en bomb, säger Estrad Norrs chef Gustav Kling till Östersundsposten.
Svensk Scenkonst beslutade sig idag för att JO-anmäla SPV och begära att att verket omprövar sitt beslut. Om verket inte ändrar sitt beslut begär organisationen att SPV ger längre betalningsanstånd än ett år.
– Många länsmusikorganisationer drabbas extra hårt av detta eftersom vi regelmässigt anlitar frilansmusiker för kortare perioder. Ta till exempel Norrbottensmusiken, som ska betala 2,6 miljoner kronor, det är väl större delen av deras produktionsmedel för ett år. För Göteborgsoperan, som ska betala 5 miljoner, motsvarar det två operaproduktioner, säger Göran Kåver, vice ordförande i Svensk Scenkonst.
Branschens fackförbund, Teaterförbundet, Sveriges Yrkesmusikerförbund och Musikerförbundet, kräver att regeringen ser till att fakturorna dras tillbaka i avvaktan på att pensionssystemet för branschen förändras.
Ann-Christin Nykvist, SPV, säger till DN att institutionerna kan göra upp betalningsplaner och att beslutet är positivt eftersom de anställda nu får mer i pension. Men fackförbunden håller inte med utan skriver i sitt pressmeddelande: ”I slutändan så drabbar de ökade pensionskostnaderna de yrkesverksamma – musiker, skådespelare, sångare, dansare, tekniker, administratörer med flera – både genom uppsägningar och genom att frilansare inte får jobb. Detta samtidigt som ett otidsenligt pensionssystem medför att merparten av de nya pensionspremier som SPV kräver inte kommer att medföra några pensionsförmåner för de anställda för vilka premierna betalas in.”
LÄNKAR
Mer i Nummer om scenkonstens pensionärer:
Nummer utreder: pensioner
Scenkonstens nya fattigpensionärer
Loading ...
