Fördjupning [2001-11-16]

Sverigepremiär för Sarah Kane-pjäs

STOCKHOLM. Två år efter dramatikerns död upptäcker den svenska teatern Sarah Kanes pjäser. På Nya Pistolteatern har den fria gruppen Darling Desperados nu svensk premiär med Sarah Kanes Crave. Nummer har träffat Katta Pålsson, den ena hälften av Darling Desperados ledning.

Slår man upp det engelska ordet ”crave” i en ordlista får man förklaringar som ”begär”, ”åtrå”, ”längtan”, ”att anropa den högste” med flera betydelser. Just därför, på grund av de många olika innebörderna har Darling Desperados valt att inte översätta titeln till svenska:
   – Det är ju inte så enkelt som att det till exempel bara betyder ”tekopp”, säger Katta Pålsson och berättar att de många tolkningsmöjligheterna är något som kännetecknar hela Sarah Kanes pjäs Crave.

Fyra par ”glasögon”
Skådespelaren och författaren Amanda Ooms har översatt Crave åt Darling Desperados, men texten är mycket poetisk och fortfarande finns där stort utrymme för olika tolkningar. Gruppen har också kikat en hel del i det engelska originalet under arbetets gång.
   – Texten är skriven och kommer att framföras i flera lager. Det finns minst fyra olika lager, eller fyra par ”glasögon” att se pjäsen igenom, säger Katta Pålsson.
   Fyra är också antalet skådespelare och antalet karaktärer på scenen. De bär namnen A, B, C och M, men spelar egentligen flera roller.
   – Det är många saker som pågår samtidigt och pjäsen ställer också frågor om hur man associerar och kommunicerar. Orden betyder inte samma sak för alla människor.

Musiken har viktig roll
I uppsättningen har Darling Desperados jobbat mycket med musik, som de vill ska ge ytterligare dimensioner ”för att pjäsen ska gå in på flera ställen i kroppen på publiken”, som Katta formulerar det. Hon berättar också att pjäsen dessutom är skriven på ett musikaliskt sätt.
   – Vi vill att det ska bli en resa för publiken, både känslomässigt, fysiskt, visuellt och ljudmässigt, säger Katta Pålsson.
   Den engelska dramatikern Sarah Kane är flitigt spelad i England och många andra delar av Europa, men i Sverige blir Darling Desperados, som just nu samarbetar med Nya Pistolteatern, först med att spela en pjäs av Kane. Katta Pålsson menar att svensk teater ligger långt efter övriga Europa och tyvärr bekräftas än en gång den gamla regeln om att konstnärers storhet först kommer efter deras död. Sarah Kane begick självmord 1999, vid 28 års ålder.

Kärlekens eviga dilemma
I Crave skildras kärlekens eviga dilemma om att ha, eller inte ha kärlek. Det handlar mycket om bekräftelse, men också om generellt existentiella frågor som har rötter i det västerländska samhället.
   På ett poetiskt sätt har Sarah Kane lyckats fånga formuleringar som hör till vårat samhälle, menar Katta Pålsson:
   – Samhället är uppbyggt på vissa grundvalar som går igen. Värderingar från den kristna etiken ligger till grund för hur samhället ser ut och pjäsen blir en kritik mot dessa värderingar, eftersom människorna har det som de har det i den här världen, säger Katta Pålsson.
    – Det balla med bra poesi är att man inte behöver vara ett dugg litterär för att ta den till sig. Det räcker med att leva i det här samhället för att man ska känna igen sig.

”Människan är bara en ömtålig liten varelse”
Darling Desperados gör ingen hemlighet av att de har haft en del bekymmer med att ta sig an detta starka, och många gånger komplicerade, material. De har aldrig själva sett någon av Sarah Kanes pjäser uppsatt, men både Katta Pålsson och Ulrika Malmgren, den andra delen av Darling Desperados stomme, menar att det kanske till och med är en fördel.
   De har letat aktivt efter något nytt och annorlunda och har läst mängder av manus innan de fann Crave. De fastnade för Sarah Kane för att de tycker att hon har lyckats fånga samtidens stämningar och för att det är gjort på ett intelligent sätt.
   – I Crave känner man igen sig som människa, hur hemsk, skröplig och patetisk man kan vara, men samtidigt att vi faktiskt är ganska gulliga ibland, säger Katta Pålsson.
   – Människan är bara en ömtålig liten varelse.

Cecilia Djurberg

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare