Det verkar vara nittiotal och mysironi som gäller på Pustervik. För några månader sedan hade Henrik Schyfferts terapishow smygpremiär på stora scenen, och igår var det dags för gatuperformancegruppen Sirqus Alfons nya föreställning Eurotrash.
Tänk er åttio minuter med egensinniga versioner av gamla listettor från förra decenniet, framförda av en grupp unga män i hemmasydda lycrapyjamasar, lite skön fuldans, några vingliga mellanstadiepyramider och mosad banan i skägget däremellan. Tänk er fyra nördiga blade runners som styrs av en dator, pratar bruten engelska alternativt norska och kommunicerar snällt med en entusiastisk publik.
Det låter lite krystat, men det fungerar riktigt väl. Sirqus Alfon är tajta som få, och kan konsten att växla tempo i rätt ögonblick. De driver hejdlöst med allt som kändes rätt för tio år sedan. Från MC Hammers obetalbara variant av danssteget running man till Dr Alban, Ace of Base och Ricky Martin. Och så klämmer de in en härlig cover på Michael Jacksons Beat it.
Det uppenbara med Eurotrash är humorn. Den egotrippade sångaren dominerar med sina stripmoves och den sparrisliknande trummisen kämpar för att få vara med och leka. Det är streetsmart och charmigt. Och tittar men bara lite närmre ser man lätt att Sirqus Alfon är genomproffsiga musiker och att åtminstone en av dem kan dansa på riktigt.
En lyckad kväll av en grupp som kommer att göra sig åtskilliga resor bättre i en fullsatt salong. Så kom igen, människor – gå och se Sirqus Alfon! Man får 3-D-glasögon på köpet!
LÄNK
Sirqus Alfons webbplats.