Han skrev till 120 skådespelare, regissörer, dramatiker, dramaturger m fl, och fick svar av något mer än en tredjedel.
Här finns nu bland andra Stellan Larssons berättelse En dramaturgs överlevnadsstrategi, Suzanne Ostens minnen från barndomen och om att bli upprorisk och Henrietta Hulténs tankar om Krokben för den kvinnliga texten. Vidare Dramatenchefen och regissören Staffan Valdemar Holms Katharsis revisited och Stefan Johanssons Talteaterparentesen.
Ulla Åberg berättar i sin mycket medryckande essä Teaterhuset om sitt arbete som dramaturg på Dramaten för bland andra Alf Sjöberg och Herbert Grevenius. Hon avslutar med några väl valda ord om den svåra konsten att skapa ett lyckat sceneri:
Sceneriet är ryggraden i teateruppsättningen, den osynliga mall som skapar möjligheter för inspirationen att flöda när publiken och skådespelarna befinner sig på samma våglängd och blir som kommunicerande kärl. Denna kontakt och närvaroupplevelse är för mig det centrala med teaterkonsten –en intensitet och koncentration som skapar en förhöjd livskänsla.
Skådespelaren och regissören Etienne Glaser liknar närvaron vid spontanitet, teatern vid en lek. Jag ser också likheter med djurens lekar och danser. Tänk bara på John Osbornes Look Back in Anger och hur huvudpersonerna där går in i rollerna som björn respektive ekorre när de saknar ord för sina känslor.
Ulf Peter Hallberg är värd en eloge för detta ambitiösa verk som är späckat med fascinerande tankegångar om vad teatern kan betyda för olika människor. Inte alla texter är av samma höga kvalitet, men tillräckligt mycket är så pass bra att boken känns som en angelägenhet för alla teaterintresserade. Jag hade dock gärna sett fler texter om komedins väsen.
Loading ...
