Vem är inte rädd för att gå upp på vinden för att hämta en ”grej” alldeles själv? Flickan Hoppsan (Sarah Appelberg) är det i alla fall, men finner på råd och lugnar sina nerver med att sjunga barnvisor för sig själv. Väl däruppe glömmer hon rädslan då vindsvandringen blir ett äventyr som via sagoboksrim och möte med särlingen Mappa Knirr-knarr (Hans Nyberg) förvandlar kartonglandskapet till en kamelöken.
Med utklädningslådan som garderob kan allting hända. Med ukulelen i Knirr-knarrs armar får det hela sväng. Ja, Hoppsan! är kort sagt ett ganska så fyndigt tilltag i teaterillusionens universum.
Det är en tämligen enkel historia manusförfattaren och regissören Lena Nylén bjuder oss på. Så enkel att vilken 4-7-åring som helst i publiken skulle kunna leka fram en liknande berättelse i den egna fantasin. Just detta är både föreställningens styrka och svaghet. Toktoliga infall och knäppa tilltag lockar till pärlbandsskratt. Den röda tråden i jakten på ”grejen” är spännande en liten stund.
När ”grejen” visar sig vara världsalltet famlar uppsättningen efter lite för mycket. Men som teaterlek funkar Hoppsan! ändå rätt okej.
Loading ...
