Pricksäkert i leopardtightsRobban (Christer Nerfont) spelar sin låt för Julia (Nina Lundseie) i Värmlandsoperans uppsättning av musikalen The Wedding Singer - som bygger på filmen med samma namn.
Recensioner [2007-09-03]

Pricksäkert i leopardtights

The Wedding Singer av Tim Herlihy Översättning: Calle Norlén
Scen: Värmlandsoperan
Ort: Värmland
Regi: Staffan Aspegren
Scenografi: Bengt Fröderberg
Medverkande: Christer Nerfont, Nina Lundseie, Karolina Krigsman, Tobias Ahlsell, Oscar Peirrou Lindén mfl
Kostym: Camilla Thulin
Länk: Uppsättningens officiella hemsida


Tillåt mig först konstatera att solen inte alls skiner i Karlstad. Möjligtvis på en liten fläck över Värmlandsoperan denna afton när det är Europapremiär på musikalen The Wedding Singer, baserad på filmen med samma namn och med Drew Barrymore och Adam Sandler i huvudrollerna.

Vi kastas brutalt tillbaka till 1980-talet via ett radiomeddelande där vi hör att statsminister Olof Palme misstänker u-båtskränkning av Sverige eller så kan det vara minkar. Kikki Danielsson önskas lycka till i Eurovision Song Contest med sina ”Bra vibrationer”. Både 5-öringen och 25-öringen försvinner och folk oroas över hur någon ska kunna växla en så stor sedel som den nya 500-lappen. Och de nya mobiltelefonerna befaras störa på föreställningarna så vänligen stäng av dessa.


1980-talet var årtiondet då folk klädde sig i puffärmar och hade hockeyfrilla och alla bara tänkte på sig själva. Och möjligtvis på pengar. I den världen träffas Robert Hiertha (Christer Nerfont) – en obotlig romantiker och bröllopssångare i bandet Simply Wed, – och Julia Svensson (Nina Lundseie) –  en kärlekstörstande servitris.
   När Julia ber Robban sjunga på hennes bröllop tackar han först ja, men sen går hans eget bröllop åt skogen. Han blir lämnad vid altaret och förändras till en ren plåga som saboterar för alla nygifta. Dessutom faller han pladask för den redan upptagna Julia.


The Wedding Singer fungerar utmärkt som underhållning på en scen i Sverige. Den är definitivt en kul hyllning till det glada 1980-talet där klyschorna haglar tätt. Allt stämmer, ner till sista pricken på leopardtightsen. Ensemblen har verkligen hjärtat på rätt ställe och förmedlar ren och skär glädje. Mitt hjärta bankar mest för de båda huvudrollsinnehavarna Christer och Nina men också för Tobias Ahlsell som gör en tokgullig tolkning av den till ytan stenhårde basisten Tommy.
   Det sägs att det är dom små sakerna som räknas och The Wedding Singer är full av små saker. Som den extra kryddan till moussen; balett med datorer bjuds. I ett annat nummer spetsas sången med luftakrobatik. Flott.
   Visst skulle den kunna få ett bättre betyg, men jag är allergisk mot förutsägbara och ytliga amerikanska filmer och det är just en sån som musikalen bygger på. Däremot har Calle Norlén fått till en extremt fyndig översättning med perfekt Sverigeanknytning. Man känner lätt igen sig och kändisar som Alexander Bard och Tommy Nilsson får några sköna kängor. Såna små saker uppskattas alltid.

Kajsa Lindh

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (4 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare

2