Sirqus Alfon är den stökiga teatergruppen/bandet, där frontfiguren Babham Halim (Erik Rosales) för säkerhets skull sjunger i megafon för att göra sig hörd genom gruppens egna totalslammer av energi och uttryck. Nu turnerar de Sverige runt med mega-laser-disco-superljus-showen Sirqus Alfon TV – ett lika överladdat som kaotiskt äventyr genom populärkulturens mest förunderliga irrgångar.
I en värld där det är fullt möjligt att göra hypnos-tv vid sidan om mer etablerade programformat som barn-tv, mat-tv, talang-tv och förstås – reklam-tv – slår sig Sirqus Alfon in som nya aktörer på banan. Om de lyckas övertyga det stora amerikanska tv-bolaget och den tillika amerikanska studiokvinnan Tracy Powers om sin förträfflighet kommer de att bli rika supermega-tv-kändisar på riktigt – och det är givetvis ett scenario som lockar.
Japp, med detta tämligen grunda upplägg är kvällen i gång. De närmaste två timmarna är så ett myller av ljus- och ljudexperiment, dunkande eurodisco, tv-trick med hjälp av greenscreens och animeringsövningar, loopad lufttrumma och laserharpa – allt varvat med Sirqusens farsartade slapstick-humor på bruten engelska och norska.
Trots sin tekniska komplexitet är showen lika publikfriande som opretentiös och när dessutom valda delar av publiken får komma upp i rampljuset för sina, åtminstone, five minutes of fame utförs och följs det upp med ett lika kreativt som charmigt raffinemang (hur bör dock inte avslöjas här).
Sirqus Alfon är en glad och till synes oproblematisk skara artister med missionen att roa. Den som vill kan läsa in ett visst mått av satir i deras gränslösa parodier, men vad de huvudsakligen bjuder på är en uppsluppen kväll på teatern.
Loading ...
