En sameflicka i blått ger sig ut på scenen, eller är det fjället? Målningen i fonden bakom henne visar en blå himmel med texten ”Paradiset”, moln, ett fjäll, några träd.
Hon springer, hon dansar vandringarna, livet på fjället, och stannar ibland upp i en position i profil med armen upplyft över huvudet och ett ben lyft bakåt, som en ren.
Resten av ensemblen, totalt nio dansare, lyfter upp fondmålningen och tar sig in på scenen parvis. Deras dräkter har röda märken för hjärtat och de är klädda i en folkligt lantlig stil.
Det finns spår av folkdans i koreografin, den innehåller pardans med antydningar till schottis och vals, och även ringdans, men ingen polska. Dansarna har fått med sig folkdansens kaxiga attityd, de ser ut att ha roligt och är totalt närvarande.
Mats Es koreografi svarar på JP Nyströms musik med dans som kommunicerar och känns i kroppen. Den är rytmisk och dansant samtidigt som den utforskar människokroppens möjligheter på ett sätt som borde göra På Norrbotten till en modern klassiker.
Vad som berättas är förhållandevis abstrakt, men kan tolkas som en skildring av livet i Norrbotten. Här finns både humor och tragik. Ett kärlekspar råflörtar och springer iväg för att göra något mer, men plötsligt kommer han kutande utan byxor och hon efter med byxorna i näven.
Och han den ensamme, han som inte hittar någon när var tar sin, vad ska det bli av honom? En smocka flyger i luften, en grupp stolta renar dansar förbi och livet går vidare. Dansarna försvinner ut samma väg de kom, ut i det svarta mörkret.
Samflickan avslutar föreställningen. Hon springer, hon dansar vandringarna, livet på fjället … och sätter sig vid bergets fot och mediterar.
På premiären i Härnösand spelar JP Nyströms live. Bara att få se och höra detta legendariska folkmusikband spela sin rytmiska, lite melankoliska, norrbottniska folkmusik till en dansföreställning, är värt biljetten.
Föreställningen kompletteras med Jo Strömgrens Kvart. Den hade premiär hösten 2009, men dansas nu av en delvis ny ensemble. Stycket har inspirerats av Alice i Underlandet och är ett energiutbrott i fantastiska kostymer och extremt tempo, på en grönskimrande scen, där muller och ljud från strömmande vatten skapar en underjordisk overklighetskänsla.