Trendigt att tänka

Att filosofi är trendigt, inte bara som café-verksamhet, forskning eller i rent terapeutiskt syfte, vittnar den franska teatersäsongen om. I vårens repertoar finns ett stort antal samtida pjäser där stora namn i den västerländska filosofin åkallas. Så föreslår exempelvis teater Ranelagh lunch hos Wittgenstein – ” Déjeuner chez Wittgenstein ”, en text av Thomas Bernhard i uppsättning av Guy-Pierre Couleau, medan Richard Foremans apokalytpiska pjäs om individens sönderfall, personifierad av den tragiske M. Nicht, iscensätter Nietzsche som ” Bad Boy ” på Gennevilliers-teatern (regi Bernard Sobel). Något mindre dramatiskt men inte desto mindre tänkvärt avhandlar Emmanuel Bourdieu, filosof och son till sociologen Pierre Bourdieu, frågan om den personliga identiteten och dess möjlighet att kopieras i pjäsen ” Tout mon Possible” på théätre de la Commune, samtidigt som den franska filmaktualiteten också knyter an till trenden med ” Le Libertin ” som utger sig för att skildra encyklopedisten Diderots utsvävningar mellan skrivstunderna. Det våras för metafysiken.