Tyngdlös dystopi med fnissFr v: Erik Holmström och Marie Ahl som professor respektive kapten på skeppet Wollstonecraft som ska rädda människan till en ny planet. Foto: Carina Ehrenholm
Recensioner [2010-04-28]

Tyngdlös dystopi med fniss

Den sista människan av Carina Ehrenholm & ensemblen
Scen: Turteatern
Ort: Stockholm
Regi: Carina Ehrenholm & ensemblen
Scenografi: och kostym: Erika Magnusson
Ljus: Markus Granqvist
Medverkande: Marie Ahl, Erik Holmström och Nils Poletti
Länk: Turteatern


recension/barnteater. Att göra barnteater på temat rymden är smart. För vad uppfyller en tioårings tankar om inte just kosmos? Och vad som finns bortom och bortom allt. Nummers Ylva Lagercrantz har äntrat farkosten Wollstonecraft och scannats in med positivt resultat.

Varför finns det ingen Star Wars-teater för barn, undrade min son en gång uppbragd efter att ha sett en ganska träig familjeföreställning på Dramaten. Själv hade han vilda idéer om lasersvärd i taket och hela stora scenen som ett gigantiskt rymdskepp.


Nu finns det, inte på stora Dramaten, men på en stor liten teater i Kärrtorp. Och barnen dras in i rymdäventyret redan från första scenen, För ingen kommer undan ”scanningen” i entrén till salongen som ska avslöja om du är en människa eller en robot och därmed får stanna kvar på skeppet Wollstonecraft som ska föra publiken till okända galaxer bortom Tellus existens.


Liksom i Kung Kackerlacka, den första föreställningen i Turteaterns trilogi på temat Historiens slut, möter vi tre överlevare från jorden vilken på ett outsagt sätt har gått under. Utmaningen blir att tvingas anpassa sig till varandra och finna former för en fungerande demokrati. Och därmed skapa en plattform för fortlevnad vilket framför allt förutsätter att man litar på den andra. Men om det i Kung Kackerlacka (manus Nils Poletti) var tre kackerlackor som lekte med makten, så är det i två Carina Ehrenholms föreställning människan vs. robotarna. Frågan är alltså bara vem som är roboten.


Professor Francis Fukyama (Erik Holmström), vars uppdrag det är att finna en ny planet för människan att bo på när robotar har tagit över jorden, är den som driver misstänksamheten till sin spets. Besatt av tanken på vem av de tre som efter en scanning visar sig vara förrädaren, det vill säga robot, iscensätter han det ena testet mer finurligt än det andra vilka går ut på att avslöja icke- mänskliga drag avsaknad av drömmar och känslan för kärlek till en nästa.


Ensemblen fångar lyhört upp den unga publikens frågor och repliker om föreställningen, utan att för den skull tappa fokus på spelet. Då glöms lite röriga scener i början och ett ljudproblem som uppstår med för hög musik och låga röster bort, Och trots ett tragiskt slut är det lätt att lika tyngdlöst som astronauter i rymden sväva ut ur salongen – förlåt luftrummet – med en ganska lättsam känsla i kroppen.


Historiens slut x 3 på Turteatern
Läs också en recension av den första delen i trilogin
Den sista delen heter Up to You och har premiär 22 maj. 

Ylva Lagercrantz

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (6 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare