Falukorvsfilosofi med extra allt

Det bråkas och brottas på svenska scener i höst. Med språket och med kroppen: Kött, blod och ord om vartannat. En rasande filosofisk plakatteater för 2000-talet där några exempel är Babel på Göteborgs stadsteater och Lagarna på Teater Galeasen.

För Tribunalen är den är den här typen av teaterestetik vardag. Det är vad man har sysslat med i alla år, ofta med konstnärliga ledaren Frida Röhl på scenen. Nu står hon istället för första gången i regipulpeten. Och det är ingen lätt läxa hon har tagit sig an med 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes texter. Hobbes som räknas till de första moderna, politiska filosoferna och som i sin mest kända verk Leviathan menar att naturens lagar styr människan som ur det perspektivet är en alltigenom egoistisk individ som ständigt sträva efter mer makt, vilket till slut resulterar i ett ”bellum omnium contra omnes”  – allas krig mot alla. Med andra ord, darwinistiskt ateistiska tankar innan Darwin.

Frida Röhl har valt att klippa och klistra ur Hobbes texter, huvudsakligen ur just Leviathan och med hjälp av Magnus Lindmans översättning sammanställt ett slags mänsklighetens scrapbook filtrerad genom en samhällskritik riktad mot Europas nya storebror, EU-parlamentet.
   På scenen är det våra tragikomiska känslouttryck som står i centrum, gestaltade av sex skådespelare i ett kollektiv. Det blir mer underhållande än man tror. Men lite beroende på var i salongen du hamnar. För här utmanas vår uppfattning om individen kontra kollektivet inte bara genom Hobbes texter, utan också fysiskt i scenrummet i det att vi i publiken får se olika delar av föreställningen.

Kvällen kastas sedan i Röhls regi mellan vansinnesdråpliga insikter till småsömniga hisspassager. Vissa scener är rörigt kaotiska medan andra mer liknar gamla tableaux vivant – liksom antik kör ställs mot korta monologer. Till de mer underhållande i sistnämnda kategorin hör en långdragen snyftaria som visar sig vara en uppläsning ut en bostadsannons för en 15-rummare på Strandvägen i Stockholm toppad med lite högaktuell vindsvåningsporr (tänk Dagens Nyheters beryktade inredningsreportage från 8/10), lämpligt nog under rubriken ”Makt”. Underhållande är också de monotont upplästa fragmenten ur olika partiers valmanifest. Andra bilder att bära med sig ut på Hornsgatan är en Mr Bean-figur med falukorv (Benjamin Moliner) och Johan Stavring (överlag, en kille att hålla koll på). 

Lägg därtill ett gäng balettskor, en vampyr, en alldeles för lång skylt, en auktion samt några vargar och argumenten för varför du inte skulle gå och se Allas krig mot alla And Fuck You Too, Mr Hobbes är ganska få.