Fria teatergrupper lågprioriteras 2011

Kulturrådet har fördelat sin stora pott pengar till de fria teatergrupperna för 2011, totalt 48 865 000 kronor (några enstaka miljoner återstår att fördela till bland annat bordlagda ansökningar). Stödet är 120 000 mindre än vid samma fördelning för ett år sedan. Inget större belopp kan tyckas, men för 2011 låter rådet vidare 75 istället för som i år 72 grupper dela på pengarna. Tre grupper fler alltså. Och utöver att det blir mindre pengar till fler grupper tillkommer att den fria scenkonsten – till skillnad från institutionsscenerna – inte får någon som helst pris- och löneuppräkning. Vilket urholkar anslaget.

Fördelningen av anslagen för 2011 befäster därmed vad som redan gick att avläsa i det budgetunderlag Kulturrådet lämnade till regeringen i våras. För första gången efter närmare ett decennium av återkommande krav på förstärkta anslag och förbättrade villkor för den fria teaterkonsten fanns inga sådana. Kulturrådets generaldirektör Kennet Johansson nämnde inte ens den fria scenkonsten i sitt förord. Året innan däremot krävde rådet 25 miljoner mer till det fria kulturlivet – plus ytterligare pengar för pensioner med mera – och generaldirektören skrev att ”en förutsättning för att konst och kultur av hög kvalitet ska kunna skapas, förnyas och spridas i hela landet är att kulturinstitutioner och fria kulturutövare ges goda villkor i sitt arbete”.

Fram till årets budgetunderlag har den fria scenkonsten under tio år varit ett prioriterat område för Kulturrådet; år efter år har man alltså i sina budgetäskanden till regeringen krävt förstärkta resurser. Och i den stora utredning Ingrid Kyrö gjorde för rådets räkning häromåret kom hon fram till att det krävdes fördubblade resurser för att garantera en fortsatt kvalitativ fri scenkonst med rimliga villkor för de som arbetar i fria grupper – vilket såväl arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna Teaterförbundet och Svensk Scenkonst som kulturutredningen med flera ställt sig bakom. 

Men Kulturrådets enhetschef för scenkonst, Mika Romanus, tillbakavisar att Kulturrådet gett upp sin decenniumlånga linje att grupperna ska ha rimliga anslag och arbetsvillkor för att kunna producera kvalitativ scenkonst.
   – Nej det har vi absolut inte.

Men i förordet till budgetunderlaget nämns till skillnad från tidigare den fria scenkonsten inte med ett ord?
   – Den fria scenkonsten är otroligt viktig  även fortsättningsvis, framför allt med tanke på  koffertmodellen där den blir oerhört viktig.

Hade det då inte varit speciellt viktigt att nämna den i förordet?
   – Jo, det hade man kunnat göra. Men vi tvingades göra ett val och förra året lyfte vi fram bild- och formområdet. 

De fria teatergrupperna nämns heller inte i budgetunderlagets kapitel om prioriterade områden?
   – Nej utan där nämns bild- och form och dansen. Det betyder inte att teaterområdet är oviktigt men området har väldigt mycket bättre förutsättningar än både dans och bild och form.
– Och regeringen har haft fokus på andra områden, musikområdet till exempel. Det måste Kulturrådet ta hänsyn till, ett uppdrag vi måste följa och som kan innebära att vi inte kan göra ökade satsningar på teater om anslagsramen är densamma.

Så vad vi ser nu är att Kulturrådet hämtar anda för att ta nya tag för de fria teatergrupperna?
   – Nya tag skulle jag säga. Det finns ett stort engagemang för den fria sektorn generellt.

För 2011 ger ni tolv, istället för som året innan, åtta fria teatergrupper ett bidrag på bara 100 000 kronor. Ett bidrag Kulturrådet självt betecknar som ”ganska otillräckligt”. Ska det ses som en projektifiering av anslagspengarna?
   – Jag skulle inte säga att det är någon jättestor skillnad mellan tolv och åtta. Men det finns en önskan att skapa en större flexibilitet i stöden. På teaterområdet finns många stabila och återkommande verksamheter om man jämför med musik och dans. Och då har vi sagt att man måste skapa nya möjligheter för nya grupper att komma in. Och det är ju roligt att det kommer många roliga projektansökningar som man har möjlighet att prioritera.

Går ni på samma linje som i Stockholm:  att nagga av anslagen till de grupper som redan har för att ge till nya och fler grupper?
   – Har man en oförändrad ram då måste man omprioritera för att få in nya grupper. Så det finns grupper som fått sänkt till 2011. Men inte enligt någon generell princip.

På dansområdet går rådets bidragsgivning i motsatt riktning jämfört med hur det ser ut för de fria teatergrupperna och 2011 delar färre grupper/koreografer på samma bidragssumma jämfört med i år. Istället för totalt 41 stycken 2010 får nästa år 32 dansgrupper/koreografer dela på drygt 19 miljoner – en minskning av antalet bidragsmottagare med 22 procent.
   – Här har få grupper stora stöd, och möjligheten att ha en kontinuerlig verksamhet på dansområdet är svag jämfört med teatern. I juni beslutade Kulturrådets styrelse om en strategi för vårt fortsatta arbete med att stärka den professionella dansen, och ett led i den strategin är att det åtminstone måste finnas några som kan arbeta lite mer kontinuerligt.

De tre fria teatergrupper som får mest pengar 2011 är: stockholmsgrupperna Teater Galeasen och Teater Pero, vardera 1,9 miljoner, och Malmöbaserade Teater 23 som får 1 875 000 kr.
   Minst får tolv teatrar med 100 000 kronor vardera, bland dem: Stagebeat-Idol, Vifira-Hallo! och Obanteatern-Uppdrag underhållning.

RELATERAT PÅ NUMMER OM FRIGRUPPERNAS VILLKOR 2011
Köldknäppsrisk i frigruppsvärlden
Sjöstedt om frigruppsstödet 2011
Danslivet 2011 – färre för mer
Färre fasta jobb för scenkonsten