För en månad sedan beslutade Kulturrådet att utreda Unga Klaras framtid. ”Ett ovanligt beslut” som rådets nytillträdda styrelseordförande Kerstin Brunnberg uttryckte det på presskonferensen när utredningen presenterades.
– Men ett rätt beslut när omistliga värden på kulturområdet hotas, fyllde hon i.
Bakgrunden till utredningen är att Stockholms stadsteater – där Unga Klara har haft sin scen sedan 1975 – förra året kom fram till att man inte längre skulle ha råd att ha scenen i huset. Skälet var att Stadsteatern tvingades göra nya stora nedskärningar – trots en över 90-procentig publikbeläggning – på grund av urholkade anslag och ökade kostnader. Eftersom Unga Klaras verksamhet är förhållandevis dyr – på grund av sättet att jobba med grundlig research och långa repetitionstider – beslutade stadsteaterns chef Benny Fredriksson efter en del turer att Unga Klara i sin nuvarande form inte kunde bli kvar på teatern efter den 1 juli i år.
Kulturrådets utredning om saken – gjord av två styrelseledamöter: professorn i teatervetenskap Karin Helander och generalsekreteraren i Föreningen Norden Mats Wallenius – har gjorts på rekordkort tid, en månad. För det är bråttom om man ska undvika att Unga Klara hamnar i ekonomiskt limbo.
Utredarna har först haft i uppdrag att klarlägga värdet av Unga Klaras verksamhet och Suzanne Ostens konstnärskap nationellt och internationellt. Värden som inte har ifrågasätts av någon av de utredarna fört samtal med, från bransch- och konstnärsorganisationer till ansvariga på institutionsteatrarna och de konstnärliga utbildningarna. Kulturrådet redovisade på presskonferensen även ett rejält kompendium med brev från olika internationella aktörer som lovordar Unga Klara och Suzanne Ostens arbete i allmänhet, och i synnerhet deras konstnärliga gärning och ansvar för barnperspektivet.
Nästa steg för utredningen var att dels ta fram en strategi för hur de ”erfarenheter och konstnärliga värden” Unga Klara står för kan ”bevaras och utvecklas utifrån ett nationellt intresse”. Och dels sondera vilka aktörer som kan bidra till en fortsatt verksamhet och vilka ekonomiska resurser som krävs.
Utredningen föreslår att Unga Klara/Suzanne Osten (så ska scenen framöver heta) blir ett aktiebolag med begränsad lönsamhet, och att man blir kvar på Stockholms stadsteater. Stadsteaterns chef Benny Fredriksson har lovat att bidra med scen, ateljéer och marknadsföring av Unga Klara/Suzanne Ostens verksamhet till ett värde av 2,5 miljoner kronor. Därtill begär Kulturrådet att regeringen går in med ett anslag på 3 miljoner kronor.
Teaterhögskolan och Dramatiska institutet har vidare visat intresse för att anlita Osten och teatern i sina utbildningar, och Sveriges länsteatrar har uttryckt sin vilja att bidra till den fortsatta verksamheten. Regeringen har vid kontakter med utredarna sagt att man ”välkomnar utredningen” vilket väl får sägas vara ett ja till pengar. När de i så fall kan komma återstår fortfarande att se.
Men utredaren Mats Wallenius försäkrar att Kulturrådet kommer att kunna säkra verksamheten fram till 2010.
– Det blir något av ett ekonomiskt knytkalas. Jag kan förstå om Suzanne Osten inte tycker att det är den bästa lösningen. Men det är i alla fall ett försök att komma vidare.
Kulturrådet fortsätter nu sitt arbete med att detaljplanera Unga Klara/Suzanne Ostens framtid, där frågor om alltifrån slutlig finansiering till om scenen blir en frigrupp eller institution måste lösas.
Vad säger då Suzanne Osten själv, räcker 5,5 miljoner för att driva Unga Klara som det drivs idag?
– Nej, det gör det inte. Vi har haft 25 personer, administratörer, tekniker och skådespelare. På de här pengarna får vi se vad vi kan göra och vilka allianser vi kan ingå. Vi måste söka pengar.
Är Kulturrådets förslag budgetmässigt långt ifrån där ni ligger idag?
– Ja. Det är skillnad på att vara en del av en teater som betalar lön för 25 personer och det här. Vi får se vad vi lyckas skrapa ihop och hur det ska se ut. Och vilka former. Det ligger i vårt arbete. Vi går in i något ovisst, som kan vara både spännande och ge möjligheter, men kräver hårt arbete.
Är du nöjd med att bli kvar på Stadsteatern?
– Ja, det förenklar onekligen saken om vi kan ha kvar lokalerna. Vi har varit på många olika ställen under Stadsteaterns hatt men vi har varit i de här lokalerna sedan 1980-talet. Men vad jag förstår är ingenting klart, utan lokalen och allting annat måste förhandlas. Vi är en producerande teater och inte ett nationalmonument som kan stå ute i regn och rusk. Jag måste ha någonstans att vara och repetera.
Vill du även framöver ha en fast ensemble?
– Det har varit min kvalitet. Vi får se vad det blir nu.
Det har funnits meningsskiljaktigheter mellan dig och Benny Fredriksson om allt från rätten till namnet Unga Klara till budget och var scenen skulle ligga (Fredriksson ville slå ihop och lägga Unga Klara ute i Skärholmen där stadsteatern har en filial). Har ni kommit varandra närmare nu?
– Det där är inte den intressanta frågan, utan att Stockholms Stad har haft Unga Klara i 40 år och inte har råd att behålla scenen. Den senaste tiden har staden och teaterstyrelsen inte ansett att det finns några pengar kvar. Så det blir intressant att se hur staden nu möter Kulturrådets förslag. Om Unga Klara nu är så viktigt som det påstås i rådets utredning, hur mycket är man då beredd att betala för att ha den kvar?
Har Stockholms Stad varit i kontakt med dig?
– Nej.