För ett år sedan kritiserade dåvarande chefen för Kungliga baletten, Madeleine Onne, den svenska dansarutbildningen för att hålla för låg kvalitet. Året innan hade inte en enda avgångselev från Kungliga Svenska balettskolan (Riddarfjärdsgymnasiet) anställts vid operahusen i Göteborg eller Stockholm. Utspelet ledde till debatt och att regeringen tillsatte en enmansutredning under
Anders Franzén. Han har nu lagt fram sina förslag i ”Ta klass” (SOU 2009:27).
Anders Franzéns uppdrag var dels att föreslå lämpliga åtgärder för att bygga en internationellt konkurrenskraftig yrkesdansarutbildning i klassisk balett och modern dans med klassisk teknik som grund, dels att föreslå strukturen för en sammanhängande och professionellt inriktad dansarutbildning som sträcker sig från mellanstadiet fram till färdigutbildade dansare före 20 års ålder.
Franzén skriver i ”Ta klass” att den nya dansarutbildningen, för att kunna ges den föreslagna elitinriktningen, måste skiljas ut från den vanliga allmänna skolan och att staten tar över huvudmannaskapet. Detta för att bland annat kunna förlänga skolåret, lägga undervisning på lördagar och att lärarna i dans inte omfattas av skollagens föreskrifter om lärare.
Medan antalet utbildningsplatser på grundskolenivån i Stockholm, Göteborg och Piteå behålls på nuvarande 280 minskas antalet gymnasieplatser från 90 till 66. Trots det föreslår Franzén att den nya utbildningens anslag ökar med cirka 11 miljoner till totalt 86,4 miljoner kronor för att ”skapa utrymme för ytterligare individualisering av utbildningen”.
Ett nära samarbete med danskompanier, menar utredaren, ger eleverna tillfälle att träna och dansa med yrkesverksamma dansare, och nämner Kungliga baletten och Cullbergbaletten som tänkbara praktikscener under det sista studieåret, som huvudsakligen ska förläggas utanför skolan.
LÄNK
Läs mer om utredningen ”Ta klass” på regeringens webbplats
Loading ...
