JANUARI
25
Exquisite pain av Forced entertainment, Kulturhuset, Stockholm
Franska Sophie Calles finurligt vemodiga konceptkonst i händerna på engelska performancegruppen Forced Entertainment lär bli utsökt fransk-engelsk konfekt.
31
24 timmar Berlin av Roland Schimmelpfennig, regi Melanie Mederlind, Riksteatern, Gävle
En hård karamell för dig som gillade tv-serien 24. Båda handlar om ett händelserikt dygn med ond bråd död: Skandinavienpremiär på tysk surrealistisk dramatik (Berlin finns så klart med i den svenska översättningen av titeln) och Melanie Mederlind som regissör – minns Psykos 4:48, Våra föräldrars sexuella neuroser och I Alperna.
31
No way to treat a lady av Douglas J Cohen, regi Andreas Boonstra, Boulevardteatern, Stockholm
Det mest spännande med den här thrillermusikalen är inte att en misslyckad kriminalare vid New York-polisen jagar en publicitetshungrig seriemördare, utan att Momentmannen Boonstra tagit tuben in från Gubbängen för att regissera den.
Magnus Krepper i Night rider på Göteborgs stadsteater. Foto: Ola Kjelbye
FEBRUARI
1
Night rider av Björn Runge, regi Björn Runge, Göteborgs stadsteater.
Film är bäst på scenen – vilken lycka att Runge verkar dras mer och mer till teatern. Smaka på rädsla, sex, politik och paranoia. Pepprat med Magnus Krepper.
1
Den tatuerade mamman av Jacqueline Wilson, regi Malin Stenberg, Dramaten, Stockholm
I en normbrytartävling är mamman, i detta brittiska socialdrama för alla över tolv år, en stark kandidat. Kanske har du sett tv-serien, nu har Wilsons bok urpremiär som pjäs med favoriter som Lo Kauppi och Omid Khansari.
1
Petra von Kants bittra tårar av Rainer Werner Fassbinder, i regi av Hugo Hansén, Stockholms stadsteater
Stadsteaterns HBT-hajp inför Europride inleds med dessa bittra droppar. Hugo Hansén, som gjorde sin större regidebut med Peter Weiss Nya processen förra året duckar naturligtvis inte för hårda Fassbinder heller.
1
Svensk tenn av Varanteatern och DI-elever, regi Ada Berger, Södra Teatern, Stockholm
Den enastående titeln på detta samarbetsprojekt ger oss goda föraningar inför försöket att göra scenkonst av humor och lägga Varanteatern på analyssoffan.
2
Allt blir bättre av Martin Crimp, regi Anna Sjövall, Regionteater Väst, Göteborg
Begreppet ”övergivna platser” är ju ett hett område i gränslandet mellan forskning och konst. En pjäs av Royal Court-tuffa Martin Crimp i en tom butikslokal i Tynnered, en öde verkstad på Lindholmen etcetera låter helt rätt.
2
Macbeth av Guiseppe Verdi, regi David Radok, Göteborgsoperan
Att Shakespeares djupsvarta maktdrama passar så ypperligt in i dagens Sverige fyra hundra år efter det skrevs (tänk Dramatens isiga uppsättning förra året) ger kalla kårar. Som lär förstärkas av Göteborgsoperans storsatsning på Verdis opera.
7
Le sous sol av Peeping Tom, Dansens Hus, Stockholm
Belgisk choklad med dans-sång-film-performance-kollektivet Peeping Tom. Såg du deras Le Salon förra gången de var här vill du nu se den sista delen i familjetrilogin.
8
Mäster Olof av August Strindberg, regi Lennart Hjulström, Stockholms stadsteater
Jonas Karlsson + Strimpan = sant. Efter att ha spelat Ågust himself i vaxad moppemustasch får världens bästa Karlsson återigen tillsammans med Leif Andrée och Lennart Hjulström hitta nuet i ett klassiskt historiskt drama (minns succén Erik XIV i fjol).
Lilibeth Cuenca Rasmussen, Lilith Performance Studio. Foto: Elin Lundgren
9
Performance av Lilibeth Cuenca Rasmussen, Lilith Performance Studio, Malmö
Lilith har fyllt ett år och inleder sitt andra med att gästas av dansk-filippinska performancekonstnären Lilibeth Cuenca Rasmussen.
9
Friskytten av Carl Maria von Weber, regi Linus Fellbom, Folkoperan, Stockholm
Nytt år, ny operachef (Mira Bartov) och fräsch operaregidebut av Linus Fellbom med en manlighetsutforskande och sagomystisk version av den tyska folksägnen om svarte jägaren.
15
Tarzan i Europa av Jörgen Dahlqvist och Fredrik Haller, inscenering Fredrik Haller, Teatr Weimar, Malmö
”En djungelmelodram om vår senkapitalistiska värld” där Tarzan vill rädda en afrikansk by från katastrof och hamnar i en ekonomisk biståndskarusell … Well, you had us at ”djungelmelodram”, Weimar.
16
Svenskt landskap med kinesiska detaljer av Lucas Svensson, regi Carolina Frände, Dramaten, Stockholm
Lucas Svensson fortsätter att gräva ner sig i den svenska myllan. Vi hoppas att han hittar tryffel denna gång (och får revansch efter Blottare och parasiter-fiaskot) med Carolina Frände som regissör. Och Bente Lykke Møller får gärna göra en lika artymaffig djurinstallation igen.
En kristen kväll med Malin Hellkvist Sellén, Tove Sahlin och Minna Kiper.
Foto: Åse Bengtsson
19
En kristen kväll av Malin Hellkvist Sellén, på Pustervik
När Hellkvist Sellén i höstas bjöd in till tjuvtitt i den pågående arbetsprocessen, med en fest som utlovade ”påklädda värdinnor, billig bar och fittkristet dansgolv” stärktes vår redan fasta tro på hennes nya projekt. Och på vinröda dambodys i krossad sammet.
21
Menske av Wim Vandekeybus, Ultima Vez, Dansens Hus
Mera belgiska godsaker! Ja, vi följer gärna med koreografen, skådespelaren, regissören, fotografen och Jan Fabre-gunstlingen Wim Vandekeybus och hans grupp Ultima Vez ut i det okända.
22
Den smala vägen av Frida Stéenhoff, regi Kajsa Isakson, Stockholms stadsteater
Och vi vandrar mer än gärna den smala vägen med de modärna kvinnorna Elisabet Carlsson, Ann Petrén, Gunilla Röör och Lotta Östlin Stenshäll i vårens feministiska dramatikprojekt på Stadsteatern. Även om Östgötateaterns Spetsprojekt var före med att sätta upp Stéenhoff.
23
The rise and fall of the roman empire av Institutet, Malmö
Ur Teater Terriers aska reser sig Institutet, en ”ofri teatergrupp som söker frihet genom konstnärlig handling” och som verkar ha snöat in på romarriket. Uppgång och fall, nerläggning och återuppståndelse. Med betoning på uppståndelse hoppas vi.
23
Vems lilla mössa flyger av Barbro Lindgren, regi Lars Rudolfsson, Orionteatern, Stockholm
När Orionteatern firar tjugofem år genom att fylla huset med sand och bygga om det till ett lindgrenskt landskap går vi gärna på kalaset med Barn-Hans, Pinjekotten, Farbrornallen, Stenkulan, Nöken och de andra.
29
En kantarell i hissen, regi Harry Goldstein, Byteatern Kalmar
Klart vi går i gång på etiketten ”klimatkabaret”. Det är väl just vad det här klimatet behöver? En kabaret. Om en kantarell. I en hiss.
Loading ...
