Hi Josette, your feelings about the Mångkulturår?
– Jag vet faktiskt inte. Om vi nu belyser de här frågorna ett år – vad händer då nästa år?
En del människor med icke-svensk bakgrund vill över huvud taget inte svara på frågor om Mångkulturåret. Kan du förstå varför?
– Yeah, de vet inte vad de ska säga förstås. Det man säger får så stora konsekvenser. Att tala om mångfald är i grunden att tala om vad vi tycker om andra människor. Självklart är det svårt.
Upplever du ibland att du blir ett mångkulturellt alibi?
– Jag accepterar att det är min tid nu. Samhället vi lever i är inte tillräckligt integrerat ännu – det kan vi inte skyla över. Det är vårt ansvar som människor att kämpa för rätten att leva ett liv där mångfalden är självklar.
Är teater-Sverige för homogent?
– Course it is! En del små teatrar arbetar med de här frågorna hela tiden, men de stora teatrarna gör det inte. Teatern i Sverige måste lära sig att uppskatta olikheterna och att be om hjälp när den är vilse.
Colour-blind casting – funkar det i Sverige!
– Självklart! Publiken är redo om vi teaterarbetare är det. Som konstnärliga ledare ska vi spegla det mångkulturella samhället. Det är det åtagande vi har gentemot unga människor och vårt politiska uppdrag. Jag tycker också att regeringen ska ställa krav på teatrarna att presentera en mångkulturell ensemble och repertoar – annars dra in bidragen! Så fungerar det i Storbritannien, där vi möjligen har kommit lite längre i arbetet med de här frågorna
Loading ...
