Verklighetens påtaglighetUbah Musses närvaro är stark och hon lyser i sin vackra gröna klänning och röda sjal i Vem sover i natt? som turnerar med Riksteatern. Foto: Martin Skoog
Recensioner [2011-02-21]

Verklighetens påtaglighet

Vem sover i natt? av Ubah Musse
Scen: Kägelbanan, Riksteatern
Ort: Stockholm
Regi: Josette Bushell-Mingo
Medverkande: Ubah Musse
Dramatisering: Mia Törnqvist
Länk: Riksteatern


RECENSION/TEATER. Utan tidigare skådespelarerfarenhet framför Ubah Musse en monolog om att komma som barnflykting från Somalia. Kanske är det verklighetens påtaglighet, i motsats till det teatralas, som ändå gör Vem sover i natt? till en stark upplevelse, tänker Anna Håkansson.

Vem sover i natt? är Ubah Musses berättelse om hur hon som åttaåring kom till Sverige som flykting från Somalia. Ensam på scen och utan tidigare skådespelarerfarenhet framför hon en monolog bestående av denna, hennes egen historia, i dramatisering av Mia Törnqvist.


Josette Bushell-Mingos regi är sparsmakad: några danser, en möbel som sparkas omkull, en väskas innehåll som kastas ut på golvet i frustration. Scenografin är lika enkel. En vikvägg höljd av ett paljettbestrött tyg.
   Ubah Musse framför texten utan vidare åthävor. Vissa partier är inspelade och andra läses direkt ur manus. Det är vittnesmålsteater där gestaltandet underordnats berättelsen.


De levande, men samtidigt undflyende minnena av modern och livet i Somalia före flykten, mötet med Myndighets-Sverige, med Invandrarverket och socialtjänsten i spetsen, erfarenheterna från de olika grupphemmen, ilskan och sorgen över att inte ha fått välja själv.
   Och så mötet med Rinkeby och släkten där, återkomsten till Somalia och återseendet av modern som knappast blir det återförenande hon drömt om.


Det är en historia med enorm sprängkraft och Mia Törnqvists dramatisering är både poetisk och humoristisk.
   Ubah Musse bär en mikrofon och man kan höra hennes andetag, till en början korta och ytliga av nervositet. Kanske är det som jag inbillar mig, men visst hör jag hur hennes strupe snör ihop sig i redogörelsen för återvändandet till hemlandet? Hennes närvaro är stark och hon formligen lyser i sin vackra gröna klänning och röda sjal.


Det förhindrar dock inte att det stundtals uppstår en glipa mellan text och gestaltning som överskuggar det omvälvande i att hon faktiskt genomlevt det hon berättar om. Med en mer erfaren skådespelare hade denna glipa förmodligen aldrig uppkommit.


Efter föreställningen tar ett panelsamtal om ensamma flyktingbarns situation vid och jag påminns om att det ändå är verkligheten som är i fokus här. Och kanske är det så märkligt att det är just verklighetens påtaglighet, i motsats till det teatralas, som gör Vem sover i natt? till en stark upplevelse.

Anna Håkansson

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (9 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare