Den öppna scenbilden är ett collage av platser och människoöden – alla berörda av den sanning som står som en skrämmande bakgrundsfond till pjäsen På andra sidan spegeln.
I juni 2009 antog Litauens parlament en morallag för att skydda landets minderåriga. Lagen består av förbud mot all positiv information om homo- och bisexualitet, transpersoner och polygami.
Agne (Louise Löwenberg) plöjer homosexuell litteratur på bokhandeln Bokmalen, kommer ut som lesbisk och blir kär i Laura (Eva Johansson), som driver gayklubb.
Ungefär samtidigt blir Agne gravid (och får så småningom barn) med Bokmalens ägare Ben (Jesper Feldt), som nyligen blivit lämnad av Blue (Per Öhagen). Clementina (Jo Rideout) döljer sitt könsbyte med dyra sjalar och uppmanar till militanta politiska åtgärder mot heterosexuella.
Gabriele Labanauskaites text är allvarlig men inte tung. Det är inte utan humor i repliken hon lyfter upp några unga människors individuella kamp för att få vara sig själva och leva efter sina innersta begär.
Och humorn tas tillvara i AnnaLina Hertzbergs regi, där det går snabbt mellan scenbytena och där skådespeleriet är extrovert och skruvat.
Men allt för ofta ångar det på fortare än någon kan önska. Med tanke på att minst nio månader hinner passera på dryga timmen är det kanske inte konstigt att skådespeleriet aldrig når riktig fördjupning utan tenderar att stanna vid utanpåverk.
Någon riktig sympati eller verkligt intresse känner jag alltså aldrig för gestalterna på scenen. Det är synd med tanke på att pjäsens tema är lika komplext som angeläget.
LÄNK: Dramatic Laboratory Network