Som något av ett drömspel beskrivs Lilith Performance Studios labyrintiska installation HeadHouse. Men man ska nog inte omedelbart börja treva efter Sigmund Freud och drömtydningen för att närma sig verket. Rent fysiskt sker närmandet genom ett förrum, där en vänlig Ariadne knyter en garntråd runt handleden – bara för att omedelbart klippa av den. Därefter ett väntrum, ett ”headhouse”, där figuranter i djurmasker stirrar djuriskt nyfiket in i besökarens ansikte. Djurmasker sitter på samtliga medverkande, allesammans rovdjur eller rovfåglar, och där kan den som vill givetvis börja söka drömsymbolik.
I ett av labyrintens rum står upphovspersonerna Elin Lundgren och Petter Pettersson och syr med samma röda garntråd i ett hjortkadaver, betraktade av en kvinna i balklänning med släp och en Bloody Mary i handen. I ett angränsande rum stter två grävlingsdamer och skrattar tillgjorda societetsskratt, omgivna av uppstoppade djur; samma typmenageri som maskerna.
Två kvinnor ömt omslingrade i dans ackompanjeras av ett barns trevande pianospel. I ett förrådsliknande rum ligger en flicka i tjänstepigedräkt uppflugen på en hylla och krossar guldkantat porslin. En monoton högtalarröst ger enkla rörelseinstruktioner för förflyttningar i höjd- och sidled.
Någonstans kommer jag att tänka på Luis Buñuel och absurd, surrealistisk film. Det hela är som den föga diskreta borgarklassens sista drömparty före katastrofen. Uttråkade sociala ritualer i undergångens skugga: ”Venison for dinner, darling?”. Eller nåt liknande.
Våld, utnyttjande och fabelallegorisk rovdjursmentalitet tycks i alla fall vara tematiskt genomgående, och något syfte har det väl att tjänstefolket ligger som döda på golvet och har sminkade strypmärken runt halsen. Det visuella intrycket av detta ”hus inuti huvudet” är starkt och fascinerande: en annorlunda värld vars regellogik börjat lösas upp. Man kan faktiskt också påminnas om August Strindbergs berömda företal till Ett drömspel.
Det enda som inte känns riktigt okej är att bli siktad på med två revolvrar. Även om det är ett barns lek med knallpulver och konsekvensneutral konst i symbolisk drömmiljö. Men revolvrar? I Malmö? Idag?
Loading ...
