Von Sydowmordens gåta på Upsala stadsteater

Men en gåta är det väl egentligen inte, pjäsen ger ett tydligt svar på varför den 23-årige Fredrik von Sydow (Bengt Nilsson) tog livet av sin far och sedan hade ihjäl två anställda, rymde till Uppsala och legendariska hotell Gillet med sin hustru Ingun (Lena Mossegård). Sköt först henne och sedan sig själv när polisen kom.
   Jisses! Drama, passion, förtryck – och en alldeles sann historia.
   Frigell och regissören Johan Huldt låter pjäsens yttre form vara mordhistorien som ska utredas. Men i kriminalform blir den verkliga tragedi som faktiskt utspelades 1932 inte lika nära, inte lika rörande och hemsk som den skulle kunna bli om man berättade berättelsen rakt upp och ned.
   Uppsalapubliken kan dock sucka av välbehag, eller av rysansvärda minnen i den tid som ges stort utrymme i pjäsen: Fredriks studentår i Uppsala med partyprissekillarna, krogkvällarna, överliggarna och försöken att ta sig hem klart överförfriskade, för att däcka under studentikosa former (en speciell konst här i krokarna). Just detta utgör en begränsning: kan den här pjäsen spelas någon annanstans än i Uppsala? Kanske på familjen von Sydows släktträffar. Eller kanske inte – släkten tystade ner skandalen.
   Och det är väl just det: det kittlande i att detta faktiskt hänt, ganska nyss dessutom – och i en överklass få av oss har inblick i, principen peeping-Tom med imponerande ljussättning som skiftar från havsblått på sommarstället vid den vita bryggan, den dimmiga kvällsluften under en ensam gatlykta till solnedgången som förebådar katastrofen.
   Men det är egentligen inte en intressant pjäs, trots att Frigell är riktigt kul med repliker som den labile Fredrik får vränga ut och in på och Inguns konkreta rationalist får svara på. Vi vet hur det ska gå, vi känner historien och då krävs en fantastisk iscensättning för att det ska bli spännande – och riktigt bra teater. Det är det inte. Det är underhållning – och en strålande kväll med Bengt Nilsson och Lena Mossegård.