Maria Kulle riktigt dryper av gift när hon bokstavligen går över lik för att få sin hämnd. Annika Kofoed är gripande som den spröda och ömkansvärda Madame Tourvel. Petra Hultberg är smittsamt sprittande som den för hämnden omedvetna offret Cecile Volanges. Med dignitet och tyngd gör Rut Hoffsten och Karin Ekström små men njutningsfulla insatser.
Tyvärr är det sämre på den manliga sidan. Michalis Koutsogiannakis kämpar hårt i rollen som casanovan Greve Valmont, men jag blir aldrig förförd helt. De andra männen i ensemblen är sockersöta pojkar som aldrig greppar tag i mig.
När Helsingborgs stadsteater ger sig i kast med Christopher Hamptons pjäs som bygger på de Laclos berömda brevroman Farliga förbindelser låter regissören Solbjörg Höjfeldt handlingen förflyttas från Paris 1700- tals salonger till fåfängans Mecka, catwalken. Publiken placeras på varsin sida av den utskjutande scenen och mellan scenerna poserar skådespelarna på känt mannekängmanér till dunkande discomusik. Men där tar det stopp. Idén hade varit lysande om den hade hållit. Det är inte fåfängan som står i fokus i de Laclos berömda roman utan hämnden.
För ögat är det en snygg föreställning. Jag blir hänförd av Birgitte Mellentins kostymer som står snyggt i kontrast till den stramt hållna scenografin, men innehållsligt lyfter det aldrig.